VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka om det skett en förÀndring i svensk utvecklingspolitik sedan de nya riktlinjerna lanserades i propositionen PGU frÄn 2002. VÄrt mÄl Àr att urskilja vilka diskurser som Àr genomgÄende, hur dessa diskurser relationellt har pÄverkat varandra och hur de inbördes har förÀndrats över tid. Hur ser regeringen pÄ utveckling, fattigdom och bistÄnd? Har det skett en förÀndring över tid, mellan de diskurser vi identifierar? Teorin och metoden vi anvÀnder Àr kritisk diskursanalys, dÀr vi med hjÀlp av lingvistiska textanalytiska redskap urskiljer och analyserar diskurser. Vi kopplar ocksÄ den kritiska diskursanalysen till postkolonialismen.

This thesis deals with the theories of ecological and environmental justice and applies them onto Swedish politics. Confronting the divide in the literature between anthropocentric and ecocentric perspectives, its aim is to seek points of agreement within this important field of environmental politics. In the theoretical discussion, definitions are made of the concepts sustainability, justice and responsibility. These definitions try to link ecological and environmental justice arguments with a focus on the global level.The object of analysis is the former Swedish governments? bill ?Common responsibility: Swedish politics for global development? which was accepted in 2003.

The aim of this dissertation is to examine and compare William Easterly?s and PGU?s (Shared Responsibility: Sweden's Policy for Global Development) different views on development and international development cooperation. The methodological approach chosen in this study is an analysis of ideas based on the following questions:1. Which principles should be applied to development and international development cooperation?2.

I december 2003 antogs Sveriges politik för global utveckling (PGU). MÄlet förpolitiken Àr att bidra till en rÀttvis och hÄllbar global utveckling genom att all politik som bedrivs ska genomsyras av ett rÀttighetsperspektiv samt de fattigas perspektiv pÄ utveckling. Uppsatsen utreder vilka förutsÀttningar det finns för en lyckas implementering av PGU med avseende pÄ handel. Sverige utgör ett exportinriktat land och de senaste Ären har Sveriges bistÄndspolitik svÀngt frÄn det traditionella bistÄndet till att handelspolitiken fÄr allt större del av bistÄndspengarna, med motiveringen att handel gynnar fattigdomsbekÀmpning.I implementeringsprocessen av PGU Àr nÀringslivet en viktig aktör. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÄngt implementeringsprocessen sipprar ner.

Sedan de borgerliga partierna varit i opposition har man efterlyst förÀndringar inom den svenska utvecklingspolitiken. Utvecklingspolitiken Àr samlad i skrivelsen Politik för global utveckling(PGU). Arbetets syfte Àr att undersöka om det skett nÄgra förÀndringar inom PGU sedan de borgerliga partierna intagit regeringsstÀllning Är 2006. FrÄgorna som Àr Àmnade att besvaras Àr dels om det gÄr att urskilja nÄgra vÀsentliga skillnader mellan den föregÄende socialdemokratiska regeringens politik för global utveckling och den nuvarande borgerliga regeringens och dels om den politik för global utveckling som den borgerliga regeringen för, Àr en del av lösningen pÄ en internationellt ickefungerande utvecklingspolitik. Genom en kvalitativ textanalys Àr avsikten att utföra en komparation mellan de tvÄ regeringarnas PGU för att pÄ sÄ sÀtt uppvisa eventuella skillnader.

Sedan de borgerliga partierna varit i opposition har man efterlyst förÀndringar inom den svenska utvecklingspolitiken. Utvecklingspolitiken Àr samlad i skrivelsen Politik för global utveckling(PGU). Arbetets syfte Àr att undersöka om det skett nÄgra förÀndringar inom PGU sedan de borgerliga partierna intagit regeringsstÀllning Är 2006. FrÄgorna som Àr Àmnade att besvaras Àr dels om det gÄr att urskilja nÄgra vÀsentliga skillnader mellan den föregÄende socialdemokratiska regeringens politik för global utveckling och den nuvarande borgerliga regeringens och dels om den politik för global utveckling som den borgerliga regeringen för, Àr en del av lösningen pÄ en internationellt ickefungerande utvecklingspolitik. Genom en kvalitativ textanalys Àr avsikten att utföra en komparation mellan de tvÄ regeringarnas PGU för att pÄ sÄ sÀtt uppvisa eventuella skillnader.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de fattigas- samt rÀttighetsperspektivet kommer till uttryck i Sveriges politik för global utveckling. Uppsatsen Àmnar ocksÄ att diskutera samstÀmmighetspolitikens prestation utifrÄn en jÀmförelse mellan Barometern och handelspolitiken i PGU. Uppsatsens syfte har brutits ned i ett antal konkretiserade frÄge-stÀllningar för att det ska kunna besvaras. Dessa Àr: Hur uttrycks de fattigas perspektiv och rÀttighetsperspektivet i PGU? Vilka utvecklingsaspekter eller önskade förÀndringar lyfts fram i PGU? Vilka problem identifieras i samband med global utveckling och hur ska dessa problem hanteras? Vad sÀger Barometern om den svenska politikens prestation med PGU? Vilka förutsÀttningar har samstÀmmighetspolitiken? Uppsatsen bygger pÄ en icke- positivistisk och hermeneutisk vetenskapssyn vilket innebÀr att syftet Àr att nÄ kunskap och förstÄelse genom tolkning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur Sveriges televisions program ?Toppkandidaterna? tas emot av dem som Àr den tÀnkta mÄlgruppen: 18-25 Är. MÄlet med programmet Àr att locka denna mÄlgrupp till Sveriges television, men Àven att inspirera dessa till politiskt engagemang och debatt. Eftersom Toppkandidaterna dÀrför beskrivs som en ?politisk dokusÄpa? vill vi Àven göra undersökningen i ett vidare perspektiv och stÀller oss frÄgan: Hur resonerar deltagarna i vÄra fokusgrupper kring begrepp som demokrati och politik? Vi tycker att det finns tydliga kopplingar mellan dessa begrepp, programmet och Sveriges televisions uppdrag frÄn staten som bland annat folkbildare och informatör.

Föreliggande uppsats studerar sambandet mellan ekonomisk tillvÀxt och koldioxidutslÀpp med global uppvÀrmning som följd. Med hjÀlp av en utveckling av ?den gröna Solow-modellen? görs en simulering av Sveriges BNP-utveckling frÄn 2005 till 2050 dÀr en variabel för mÀngden koldioxid förs in. Syftet Àr att visa pÄ hur koldioxidutslÀpp pÄverkar tillvÀxten negativt genom att deprecieringen av realkapitalet ökar. Deprecieringen ökar pÄ grund av ökad förslitning som naturkatastrofer, översvÀmningar och jorderosion medför.

I den ha?r uppsatsen har vi underso?kt i vilken utstra?ckning den o?kade kommersialiseringen av mediemarknaden i stort har pa?verkat Sveriges Televisions nyhetsprogram Rapport. Vi har analyserat huruvida bevakningen av politik och samha?lle har blivit mer kommersialiserad under a?ren 1985 till 2012. Teoretiskt har vi utga?tt fra?n Jesper Stro?mba?cks och Anna Maria Jo?nssons definitioner av kommersialisering: minskat utrymme fo?r politik, o?kat utrymme fo?r spel- och skandalgestaltningar, personifiering och snuttifiering.Studien bygger pa? en kvantitativ inneha?llsanalys av inslag om politik och andra samha?llsfra?gor fra?n Rapports 19.30-sa?ndningar vecka 11 a?ren 1985, 1990, 1995, 2000, 2005, 2010 och 2012.

Is accountability possible in global environmental governance? The purpose ofthis thesis is to examine if accountability is possible in global environmental governance. From an accountability perspective the thesis tries to illuminate global environmental governance. An investigation about the conceptaccountability is made and the thesis also illuminates the possible problems that exist in global environmental governance which exist of such a large amounts of different and often private actors. By investigating and examine the concept of accountability from different aspects and by using Global Compact as a example of global environmental governance the thesis try to answer if accountability actually exist in global environmental governance and in what way it is possible to demand accountability.

Moderaterna Àr ett parti som varit en del av Sveriges politik i över hundra Är och de har en historia som Sveriges representanter för högerpolitik och konservatism. Efter ett lamt röstresultat i valet 2002 beslutade de sig för att restaurera sitt parti. Under ledning av den nya partiledaren Fredrik Reinfeldt skapades "nya moderaterna" vilket kom att bli vÀldigt uppmÀrksammat och debatterat i och med de förÀndringar som det medförde.Denna studie utreder dels vad förÀndringen till nya moderaterna innebar för partiet samt för vÀljarna, men Àven hur den pÄverkar svensk politik i ett större perspektiv.Uppsatsen diskuterar Àven hur strategierna för att marknadsföra nya moderaterna har anpassats efter hur politisk propaganda internationellt sett bedrivs idag.Studien Àr diskursanalytisk och utgÄr frÄn nya moderaternas sprÄk och hur det strategiskt anvÀnds för att skapa nya diskurser och förÀndra redan existerande sÄdana.Uppsatsen refererar till nya moderaternas egna marknadsföringsmaterial för att kunna analysera sÀttet de vÀljer att presentera sig sjÀlva pÄ..

VÄrt samhÀlle prÀglas av demokrati och politik. Sveriges riksdag och regering styrs av politiska parti som, vart fjÀrde Är, stÀller upp pÄ val för att fÄ sÄ mÄnga röster som möjligt frÄn vÀljarna. Ett steg i detta Àr att partierna sammanstÀller valmanifest och partiprogram för att förmedla sina stÀllningstaganden och sin ideologi. Denna kandidatuppsats riktar in sig pÄ just dessa valmanifest och partiprogram. En idéanalys genomförs pÄ socialdemokraternas partiprogram och valmanifest, mellan 1990-2010, för att undersöka ideologi och stÀllningstaganden inom arbetsmarknadsfrÄgan..

PÄ senare Är har debatten om företags sociala ansvar rönt uppmÀrksamhet bÄde i media och i företagsvÀrlden. FrÄn omgivningen stÀlls allt större krav pÄ att företag skall integrera etiska och sociala hÀnsyn i sin verksamhet och ta ett socialt ansvar för de konsekvenser som företagens verksamhet medför för mÀnniska och miljö. I stort handlar det om krav pÄ att införliva Àven andra vÀrden Àn monetÀr lönsamhet och effektivitet i företagsvÀrlden. Med den ökade makten som globala företag har i vÀrlden Àr det knappast förvÄnande att ocksÄ ökat ansvar krÀvs av dem. Men vad Àr egentligen socialt ansvar? Hur kan företagen ta ansvar och hur lÄngt bör det ansvaret strÀcka sig? Ett ökat ansvarstagande medför ett ökat anseende för företagen och kananvÀndas för att stÀrka företagets varumÀrke.

Uppsatsens undersökningsomrÄde Àr den vÀrldsomspÀnnande idé eller rörelse som gÄr under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhÀlleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen Àr den internationella avtalskonstruktion som benÀmns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprÀttats dÀr frÄgan om företags samhÀlleliga ansvar behandlas med hjÀlp av tio principer. Undersökningen har tvÄ delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhÀlleliga ansvar enligt Global Compact, sÀrskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frÄgan om det ansvaret Àr förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa pÄ grunder, struktur och terminologi.